Löfte eller hot?

13/06/2010

I en väntkur på Alingsås station har det sedan många är funnits två rasistiska kommentarer, dels ”Släng ut alla svartskallar”, dels ”BSS” (Bevara Sverige svenskt). Men för några veckor sen hade det tillkommit en ny mening:

Alla tre har skrivits med samma handstil, och det ser inte ut som om det är en yngre person som har gjort det – övre medelålder skulle jag gissa på. Så oavsett hur mycket Sverigedemokraterna försöker städa upp sin image, så har man ett problem: det är tydligt att en del av väljarna är sådana som är klart rasistiska och med ett brokigt förflutet.

Men hur ska meningen tolkas? Som riktad till de etablerade partierna att ”nu har det gått för långt”, nu röstar vi (som brukade rösta på er) på SD? Eller som ett erkännande av att det nu äntligen finns ett parti för oss som vill slänga ut svartskallar? Ett löfte till SD eller ett hot mot de etablerade partierna? Eller bara som uttryck för en persons missnöje med situationen i Sverige idag?

Annonser

Migrationsverkets kriskommunikation

09/06/2010

Mitt paper från EUPRERA-konferensen 2008 finns nu tillgänglig på nätet i två digra volymer som kan laddas ner från:

http://www.hpe.pearson.it/euprera2008

Där finns även intressanta artiklar av t.ex. Falkheimer & Heide, Frandsen & Johansen och Coombs & Holladay.


Dagens klistermärke

09/06/2010

Detta klistermärke såg jag i Göteborg. Intressant med anspelningen på varningstexterna på tobaksvaror, vilket ger en känsla av myndighetstext. Ingen avsändare, bara ett statement om hur världen ser ut enligt avsändaren. Epideiktisk retorik med andra ord, och sen får vi själv lista ut hur vi ska (re)agera på budskapet.


Om rykten

09/06/2010

Ryktesspridning är något som alla i den offentliga sfären får lära sig att hantera. Så har det alltid varit, men något tyder på att villkoren har ändrats med utvecklingen av Internet. Om man är på Facebook förstår man hur snabbt information kan spridas utanför de vanliga kommersiella kanalerna. Det har det kommit en del böcker om på senare år, t.ex. Daniel J. Solove: The Future of Reputation (Yale University Press 2007).

En ny bok som diskuterar rykten, hur de sprids och inte minst varför, är Cass R. Sunstein: On Rumors. How Falsehoods Spread, Why We Believe Them, What Can Be Done (Farrar, Strauss & Giroux 2010). Med belägg från bl.a. psykologiska experiment diskuterar han hur vår grundläggande inställning – om vi är positiva eller negativa till en person eller organisation – avgör hur benägna vi är att tro på rykten. Är man i förväg negativ till en person är man mer benägen att tro på negativa rykten om personen, oavsett hur sannolik bevisföringen är. Vi är med andra ord långt från idealbilden av en offentlighet som objektivt vägar pro et contra för att nå fram till en egen bedömning. Det är bl.a. därför det också kan vara svårt att bemöta illasinnade rykten; att avvisa dem offentligt kan mycket väl resultera i att folk tänker att ”ingen rök utan eld”…

Så boken är med andra ord nyttig läsning för retoriker och andra, som intresserar sig för hur opinionsbildning sker – och varför den spårar ur.


På gång…

09/06/2010

Så småningom kommer jag här att blogga om det jag jobbar med på Södertörn högskola: kommunikation i det offentliga rummet, retorik, politik, argumentation… Det verkar täcka det mesta, men förvänta ingen rapporter från privatlivet eller dylikt. Personligt, javisst, men inte privat.